Andra aktiviteten med sagolådan.

Efter första aktiviteten med min sagolåda såg jag att två barn inte riktigt förstod vad aktiviteten gick ut på. Dessa två barn hade också svårare med språket än de andra samtidigt som svenskan var deras andraspråk. Efter att jag och min handledare diskuterat hur aktiviteten gick kom vi gemensamt fram till att jag skulle anpassa lådan till deras nivå och endast göra det med dem. Jag bestämde mig för att de istället för att göra en saga skulle få välja en bild de mest tyckte om och berätta varför de tyckte om bilden. Efter det momentet skulle de sedan få måla en bild som kopplades till detta. Rigmor Lindö betonar Gunilla Ladbergs förklaring till hur vi pedagoger ska stimulera flerspråkiga barn att lära sig ett nytt språk i Det tidiga språkbadet. I boken betonas det hur viktigt det är att barnen ska känna en meningsfullhet i saker de gör för att lättare lära sig ett språk. Detta kan handla om att introducera saker som barnen intresserar sig för till exempel. Genom att jag valde att låta dessa två barn välja vilken bild de tyckte mest om utan att de behövde tänka på vilken kategori det var fick de en möjlighet att välja någonting som skapade mest känslor hos dem.

När jag satt med dem och tog fram lådan så kopplade de den till sagor. Jag valde att lägga ut alla bilder på bordet och började aktiviteten med att själv välja en bild jag tyckte om och berättade varför. Efter detta fick de två barnen en och en välja en bild och berätta varför de valde den bilden. 

Aktiviteten utvecklades mer än väntat då de båda barnen plockade på sig mer bilder och lade dem i en rad för att sedan försöka göra en saga ihop. Denna saga målade de sedan bilder till.

Detta var bilderna som valdes: en krabba, en robot, en cykel, en anka, en glad gubbe, en arg gubbe och en bild på människor som badar.

Sagan som barnen skapade visade att de förstod aktivitetens innebörd. Resultatet blev följande:

Det var en gång en anka som badade. Ankan var glad för att han gillade att bada. Då kom en krabba och nöp honom i foten och då blev han arg. Då kom en robot och tog med ankan på en cykeltur och då blev ankan glad igen.

Efter denna episod i aktiviteten tog de själva initiativ till att måla bilder till sagan. Här blev det en skillnad mot första gången jag gjorde aktiviteten eftersom de andra barnen målade hela sagan medan dessa två barn målade de bilderna de valt först, alltså de bilder de tyckte om mest. Den ena pojken målade en robot och den andra en krabba. 

I denna bild sitter barnen och målar bilder till sagan.

Även denna gången blev processen i ett större omfång än vad jag väntat mig. Jag trodde att barnen endast skulle berätta ur egna erfarenheter om vad de tyckte om de valda bilderna, men istället så var de engagerade och tog egna initiativ till ett sagoskapande. Aktiviteten blev snarlik den första aktiviteten. Det som var annorlunda var att vi istället startade upp på ett förenklat sätt. Läroplanen för förskolan betonar att vi ska stimulera barns utveckling i att kunna berätta och utvecklat ordförråd. Genom denna aktivitet med mitt didaktiska material blev barnen stimulerade i att använda sitt språk i berättande form och samtidigt utveckla nya ord med hjälp av saker de kände till. 

Även om dessa två barn inte var engagerade första gången jag hade aktiviteten så startade deras tankeprocessen redan där. Genom att de fick vara med så fick de en insyn i vad som skulle ske. Om dessa två barn endast fått vara med på den andra aktiviteten så tror jag att det hade varit svårare för dem att komma igång. Genom att de kände igen lådan fick de genast tankar om vad vi skulle göra och detta resulterade i utveckling hos dessa barn. Dessa två barn var också på samma språkliga nivå vilket gjorde att de samarbetade bra tillsammans. 

Jag ser denna aktivitet som lyckad och om jag skulle använda den kontinuerligt med ändrat innehåll så skulle dessa barn utvecklas ännu mer. Detta kan innebära andra bildkort eller riktiga saker som till exempel leksaksbilar. Det skulle också kunna vara en idé att använda sig av lerfigurer i lådan och att jag som pedagog berättar en saga för dem med figurerna. Det enda som egentligen begränsar lådan är att den heter "sagolåda" men som också kan vara bra. På detta sätt lär sig barnen att känna igen lådan vilket för att de får tankar om innehållet. Om jag byter ut materialet kontinuerligt skapar det en spänning hos barnen eftersom de inte vet vad som finns i den.

Kursmål som berörts:
- Redogöra för, kritiskt granska och utvärdera den fysiska, sociala och kulturella miljöns betydelse för alla barns möjligheter till meningsskapande.
-Planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt tematiskt arbetssätt där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden. 
- Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska ett didaktiskt arbete med fokus på barns lärande.
- Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.